Tidningen Året Runt hade med en artikel om mig och Sköldkörtelboken under våren 2011. Du kan hitta artikeln om du klickar på den här länken (bläddra ned en bit på skärmen).
Det här är en blogg om hur det var att skriva och ge ut Sköldkörtelboken. Eva Sartorius huvudblogg heter Sköldkörtelsidan och finns på skoldkortel.blogspot.com
Tålamod är en skribents bästa vän
För den som funderar på inkomster från sitt skrivande, kan jag komma med en sakupplysning. Det kan ta tid innan pengarna kommer.
Jag vet inte hur det fungerar i förlagsbranschen, men nu har jag lärt mig hur det fungerar med Vulkan. Utbetalningen är på väg nu, femton månader efter utgivning.
Det kan vara bra att veta för den som funderar på att börja skriva.
Jag vet inte hur det fungerar i förlagsbranschen, men nu har jag lärt mig hur det fungerar med Vulkan. Utbetalningen är på väg nu, femton månader efter utgivning.
Det kan vara bra att veta för den som funderar på att börja skriva.
Cdon.com gör reklam för Sköldkörtelboken
Nu blev jag glatt överraskad.
Brukar ibland googla på "Sköldkörtelboken" för att se om den säljs av någon bokhandel eller finns på bibliotek som jag inte har med i mina listor. Och idag såg jag då att Cdon.com gör reklam för boken.
Det känns riktigt uppmuntrande med den uppmärksamheten.
Här är länken till Cdon.com.
Brukar ibland googla på "Sköldkörtelboken" för att se om den säljs av någon bokhandel eller finns på bibliotek som jag inte har med i mina listor. Och idag såg jag då att Cdon.com gör reklam för boken.
Det känns riktigt uppmuntrande med den uppmärksamheten.
Här är länken till Cdon.com.
Sköldkörtelboken och jag var med i tidningen PS!
I höstas (2010) ringde en journalist och frågade om hon fick intervjua mig om Sköldkörtelboken och om min egen hypotyreosbakgrund. Javisst, sa jag, och lät mig intervjuas per telefon.
Journalisten återkom med ett utkast per mejl, precis som hon hade utlovat. Jag hade bara någon liten faktasynpunkt på texten och så var den klar.
Sedan ringde fotografen och bokade tid. När den dagen kom blev det i själva en helt annan fotograf, men det gjorde ingen skillnad för mig.
Den unga kvinnan var otroligt påhittig. Vi köpte en lila schal och fotograferade på Drottninggatan, precis vid plattan. En stor silverduk, en stegpall och jättekamera. Fotografen stod på pallen och jag på gatan, iförd lila schal och med en fot på silverduken (som höll på att blåsa bort). Gissa om folk tittade! Sedan tackade hon mig och gick och lämnade tillbaka schalen i affären.
Jag kände mig alldeles uppiggad av hela händelsen. Det finns ändå hopp om att kunna sprida budskapet om hypotyreos, tänkte jag. Det går bra att dela med sig lite lagom mycket av sig själv, var en annan tanke. Det är värt det.
Artikeln kom in i tidningen PS!, som handlar om personlig utveckling. I nummer 2010/8, d.v.s. i novembernumret det året.
Tyvärr vet jag inte om man kan köpa tidningsnumret i efterhand, t.e.x från Allers förlag. Ge gärna tips om det i kommentarsfältet, om du vet någon sådan möjlighet. Här är en länk till bloggen som hör till tidningen, åtminstone.
Journalisten återkom med ett utkast per mejl, precis som hon hade utlovat. Jag hade bara någon liten faktasynpunkt på texten och så var den klar.
Sedan ringde fotografen och bokade tid. När den dagen kom blev det i själva en helt annan fotograf, men det gjorde ingen skillnad för mig.Den unga kvinnan var otroligt påhittig. Vi köpte en lila schal och fotograferade på Drottninggatan, precis vid plattan. En stor silverduk, en stegpall och jättekamera. Fotografen stod på pallen och jag på gatan, iförd lila schal och med en fot på silverduken (som höll på att blåsa bort). Gissa om folk tittade! Sedan tackade hon mig och gick och lämnade tillbaka schalen i affären.
Jag kände mig alldeles uppiggad av hela händelsen. Det finns ändå hopp om att kunna sprida budskapet om hypotyreos, tänkte jag. Det går bra att dela med sig lite lagom mycket av sig själv, var en annan tanke. Det är värt det.
Artikeln kom in i tidningen PS!, som handlar om personlig utveckling. I nummer 2010/8, d.v.s. i novembernumret det året.
Tyvärr vet jag inte om man kan köpa tidningsnumret i efterhand, t.e.x från Allers förlag. Ge gärna tips om det i kommentarsfältet, om du vet någon sådan möjlighet. Här är en länk till bloggen som hör till tidningen, åtminstone.
Stöd från andra var viktigt i bokskrivandet
Innan bokmanus kom till faktagranskande läkare första gången skickade jag det till en av de mycket kunniga medpatienterna: Eva Å (hon skriver annars på Eva's blogg). Från Eva fick jag kloka kommentarer i både sak och kommentarer hur saker bäst beskrivs. Exempelvis bytte jag ut ordet "tablett" eftersom det i skriven form låter mer som godis.
Från andra vänner fick jag uppmuntran och bra tips om det här med bokförlag och hur andra skribenter tänker.
Allt stöd var oerhört värdefullt eftersom det alltid kommer stunder när man misströstar och tänker att det kanske inte kan bli något.
Från andra vänner fick jag uppmuntran och bra tips om det här med bokförlag och hur andra skribenter tänker.
Allt stöd var oerhört värdefullt eftersom det alltid kommer stunder när man misströstar och tänker att det kanske inte kan bli något.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)