Journalisten återkom med ett utkast per mejl, precis som hon hade utlovat. Jag hade bara någon liten faktasynpunkt på texten och så var den klar.
Sedan ringde fotografen och bokade tid. När den dagen kom blev det i själva en helt annan fotograf, men det gjorde ingen skillnad för mig.Den unga kvinnan var otroligt påhittig. Vi köpte en lila schal och fotograferade på Drottninggatan, precis vid plattan. En stor silverduk, en stegpall och jättekamera. Fotografen stod på pallen och jag på gatan, iförd lila schal och med en fot på silverduken (som höll på att blåsa bort). Gissa om folk tittade! Sedan tackade hon mig och gick och lämnade tillbaka schalen i affären.
Jag kände mig alldeles uppiggad av hela händelsen. Det finns ändå hopp om att kunna sprida budskapet om hypotyreos, tänkte jag. Det går bra att dela med sig lite lagom mycket av sig själv, var en annan tanke. Det är värt det.
Artikeln kom in i tidningen PS!, som handlar om personlig utveckling. I nummer 2010/8, d.v.s. i novembernumret det året.
Tyvärr vet jag inte om man kan köpa tidningsnumret i efterhand, t.e.x från Allers förlag. Ge gärna tips om det i kommentarsfältet, om du vet någon sådan möjlighet. Här är en länk till bloggen som hör till tidningen, åtminstone.
